Ihmiskauppa - perusteksti sv

Vad är människohandel?

Människohandel är inte någon flyktig handel. Det är en process där människor utnyttjas, där förövaren försöker tjäna pengar genom att underkasta offret på olika sätt. Ett människohandelsoffer är ofta en person som befinner sig i en svag ställning och som är beroende av förövaren. Offret kan exempelvis vara utsatt för sexuellt utnyttjande eller tvångsarbete. Strävan efter ekonomisk vinning är inte något villkor för att brottsrekvisiten ska uppfyllas. 

Ibland kan offret till en början frivilligt ha gått med på verksamheten, som sedan har visat sig vara människohandel. Detta har ingen betydelse, om man har fått offret att medverka genom brottsliga metoder. För minderåriga uppnås villkoren för människohandel, även om offret frivilligt skulle gått med på att medverka. Personen kan exempelvis ursprungligen frivilligt ha gått med på prostitution, men har sedermera blivit utnyttjad. En väsentlig del är personens verkliga frihet till självbestämmande. Om sådan frihet inte finns, kan gärningen räknas som människohandel. 

Människohandel i Finland

De fall av människohandel som kommit fram i Finland har framförallt gällt sexuell eller arbetsrelaterad exploatering. I Finland har människohandel även framkommit vid tvångsgifte samt utnyttjande i brottslig verksamhet.  

Människohandel överskrider ofta nationsgränserna. Finland är huvudsakligen ett mål- och genomfartsland för människohandel, men människohandeln kan även genomföras helt inom Finlands gränser. Även eventuell viktimisering kan ha skett i ursprungs- eller genomfartslandet eller i Finland.

Bestämmelserna i Finlands strafflag om människohandel trädde i kraft den 1 augusti 2004. Enligt stadgarna i strafflagen är människohandel, grov människohandel och försök till dessa straffbara gärningar. 

Straff

Människohandel och liknande brott kan bestraffas med böter eller fängelse:

  • fängelse i minst fyra månader och högst sex år för människohandel
  • minst två och högst tio år fängelse för grov människohandel
  • böter eller högst tre år fängelse för koppleri
  • fängelse i minst fyra månader och högst sex år för grovt koppleri
  • böter eller fängelse i högst två år för ockerliknande diskriminering i arbetslivet.

Bekämpning av människohandel

För att kunna avslöja människohandel och liknande brott måste polisen arbeta långsiktigt och effektivt. Polisens uppgift är att se till att det finns tillräckligt med specialkompetens för att hantera specialdragen i människohandelsbrottslighet. 

En effektiv bekämpning av människohandel rör hela polisverksamheten. Människohandelsoffer måste kunna identifieras från första patrull till förundersökning och föras in i hjälpsystemet. 

Identifiering av människohandelsoffer

Polisen fäster särskild uppmärksamhet vid identifiering av människohandelsoffer

  • vid utredning av person gällande försäljning av sexuella tjänster
  • vid utredning av olaglig eller otillåten användning av arbetskraft
  • vid brottsmisstanke gällande arrangemang av olaglig inresa 
  • vid brottsmisstanke gällande tiggeri
  • vid asylförfarande
  • vid fall av våld i nära relationer, som kan utgöra tvångsgifte i form av människohandel.

Tilliten är viktigt i utredning

Människohandel och liknande brott är i stor utsträckning dold brottslighet, som är svår att uppdaga och utreda.

Att få bevis för misstänkta brott försvåras av exempelvis kulturrelaterade aspekter. Offret kan komma från ett land där medborgarna inte ser polisen som en hjälpande instans och vågar därför inte lita på polisen och söka hjälp. Ett offer uppfattar inte alltid sig själv som ett offer, eftersom levnadsförhållandena kan ha varit mycket dåliga även i ursprungslandet. 

Det är viktigt med tilliten mellan människohandelsoffer och polisen. Polisen strävar efter att offret för människohandel ska få träffa en och samma person hos polisen. Polisen har ingen specialenhet som skulle kunna undersöka alla människohandelsfall, utan fallen utreds i enheterna beroende på formen av människohandel. 

Poliser som utreder människohandelsbrott får en specialutbildning inom det området. Till sin hjälp har polisen även ett nätverk för människohandel, vars syfte är att säkerställa aktuell kompetens och kunskap.

Polisen kan inte ensam genom endast sin egen verksamhet bekämpa människohandeln. Samarbetet med aktörer inom myndigheter och den tredje sektorn är därför tätt. 

Viktiga samarbetspartners är bland annat:

  • hjälpsystem för människohandelsoffer
  • brottsofferjouren
  • människohandelsrapportör
  • människohandelskoordinator. 

Polisen assisterar alla människohandelsoffer in i hjälpsystemet.

Ihmiskauppa - hyvä muistaa sv

Bra att komma ihåg

Vem som helst kan upptäcka verksamhet som indikerar människohandel. 

  • Anmäl dina observationer till polisen, försök inte reda ut brottet själv.
  • Om ärendet är brådskande, ring nödnumret 112.
  • Om du misstänker att du stött på ett offer för människohandel, diskutera efter möjlighet om att söka hjälp. Tänk på säkerheten. 
  • Hjälpsystemet för människohandelsoffer ger dig vägledning och rådgivning.

Ytterligare information om människohandel samt hjälpsystemet i Hjälpsystemets websidor

Aktuell lagstiftning i strafflagen i Finlex

I förgrunden polisens emblem på ärmen, i bakgrunden orange solljus.

Ihmiskaupan kaltaiset rikokset -haitarin johdanto sv

Brott med drag av människohandel

Grovt koppleri, grovt ordnande av olaglig inresa och ockerliknande diskriminering i arbetslivet ligger mycket nära den straffrättsliga brottsbeskrivningen för människohandel. Dessa kategorier av brott kan man kalla för brott med drag av människohandel. Det är vanligt att polisen när de utreder dessa brott kan konstatera att det i själva verket rör sig om människohandel eller grov människohandel. 

Ihmiskaupan kaltaiset rikokset -haitari sv