Länkstig
Utlänningsövervakning
Utlänningsövervakning
Polisen övervakar att utlänningslagen och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den iakttas.
Utlänningsövervakning har i utlänningslagen föreskrivits till polisens uppgift. Det görs i regel som en del av allt grundläggande polisarbete, så som brottsundersökning, utryckningar, trafikövervakning, restaurangövervakning eller i samband med uppgifter i anknytning till allmän ordning eller säkerhet.
Polisen övervakar förutsättningar för vistelse i landet som en del av all polisverksamhet
När polisen i sina uppdrag träffar kunder som visar sig vara utlänningar när deras identitet utreds, kontrolleras samtidigt villkoren för personens vistelse i landet.
Villkoren, genom vilka en utlänning lagligen kan vistas i Finland, anges i utlänningslagen. Om dessa inte uppfylls, har personen inte rätt att vistas i landet.
Exempel på villkor för vistelse i landet:
- Om en utlännings visum eller uppehållstillstånd löper ut, eller om personen har fått ett lagkraftigt beslut om avvisning eller utvisning måste personen lämna landet. Om personen inte lämnar landet kan han eller hon göra sig skyldig till utlänningsförseelse. Dessutom kan personen meddelas inreseförbud på viss tid eller tillsvidare.
- Om en utlänning som har inreseförbud påträffas i Finland gör personen sig skyldig till överträdelse av inreseförbud. Detta kan leda till böter eller fängelse och beslut om avlägsnande ur landet.
Om en utlänning som har fått beslut om avvisning eller utvisning inte följer beslutet, är det polisens uppgift att avlägsna personen från landet. Personen återsänds till sitt hemland eller annat land som anges i beslutet om avlägsnande.
Temaövervakning görs på basis av analys
Utlänningsövervakning kan också göras som temaövervakning, vilket bygger på analyser. Polisen ordnar både riksomfattande och regionala utlänningsövervakningshändelser så, att de riktas mot ställen som väljs med hjälp av analyser. Med förhandsanalyser samlar man in information om ställen där utlänningar som olagligt vistas i landet eller som arbetar utan tillstånd eventuellt vistas.
I samband med utlänningsövervakningen kan man också upptäcka offer för människohandel. Polisen styr i första hand offren för människohandel till hjälpande organisationer. På samma gång utreds förutsättningar för att inleda en förundersökning i ärendet.
Maahantulo, oleskelu ja maastapoistot haitarin otsikko sv
Vanliga frågor om att avlägsna personer ur landet
Maahantulo, oleskelu ja maastapoistot - haitari sv
Om att avlägsna personer ur landet har fastställts i lag. Polisen eller gränskontrollmyndigheten ska vidta åtgärder för att neka inresa, avvisa, utvisa eller enligt 149 b § kräva att en utlänning beger sig till en annan medlemsstat i Europeiska unionen, om utlänningen inte uppfyller villkoren för inresa eller vistelse i landet. (Utlänningslagen 151 § 1 mom.) Mer information om uppehållstillstånd finns på Migrationsverkets webbplats.
Polisen och Gränsbevakningsväsendet är, med stöd av utlänningslagen och i egenskap av verkställande myndigheter, skyldiga att avlägsna en person ur landet om denne illegalt reser in i landet eller illegalt vistas i landet.
En person får inte vistas i Finland om denne inte har beviljats uppehållstillstånd. När det gäller asylärenden är det Migrationsverket som fattar beslut om att avlägsna en person ur landet, vid gränsen är det Gränsbevakningsväsendet och i fråga om personer som vistas illegalt i landet är det antingen polisen eller Migrationsverket som fattar beslut. Närmare information om ansvarsfördelningen i fråga om migrationsfrågor i Finland finns på Migrationsverkets webbplats.
Det finns många olika skäl att sända tillbaka en person. Det kan till exempel vara fråga om en person som har nekats asyl eller gjort sig skyldig till allvarliga brott. Polisen informerar inte närmare om enskilda fall eller flyguppgifter för att garantera rättsskyddet och säkerheten för en person som ska sändas tillbaka till hemlandet. När det gäller att informera om returflyg följer polisen internationella avtal och flygsäkerhetsbestämmelser. I informationsarbetet tar polisen alltid hänsyn till myndigheternas och andra passagerares säkerhet på flygplatserna, liksom att flygplatsens verksamhet ska löpa på utan störningar.
Om det handlar om att skicka en förbrytare tillbaka till hemlandet bör man komma ihåg att polisen enligt förundersökningslagen inte kan kommentera eller bekräfta enskilda personers brottmål även om personens namn redan är offentligt. Polisens informationsarbete påverkas inte av om den brottsmisstänkta själv har berättat offentligt om saken. Förundersökningslagen är strikt i detta avseende.
Det är Migrationsverket, Gränsbevakningsväsendet eller polisen som fattar beslut om att en person inte längre får resa in eller vistas i Finland. Det ska alltid finnas ett verkställbart beslut bakom tillbakasändningar.
I samband med ett negativt beslut om uppehållstillstånd fattar polisen eller Migrationsverket även avvisningsbeslut. Det är polisen eller Gränsbevakningsväsendet som verkställer ett avvisningsbeslut, det vill säga avlägsnar en person ur landet.
En person som har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd efter att inte ha följt inresebestämmelser, till exempel genom att ingå skenäktenskap, kommer i avvisningsbeslutet att även meddelas inreseförbud till Schengenområdet. Inreseförbud meddelas även om personen anses vara till fara för allmän ordning eller säkerhet, till exempel på grundval av brott som denne har begått. Inreseförbud meddelas dessutom om personens ansökan om internationellt skydd avslås vid ett påskyndat förfarande.
I annat fall har personen möjlighet att frivilligt avlägsna sig ur landet genom att frivilligt resa tillbaka till hemlandet inom fastställd tidsfrist. Den som inte frivilligt lämnar Finland inom tidsfristen, meddelas inreseförbud till Schengenområdet.
Läs mer om att avvisa en asylsökande på Migrationsverkets webbplats under rubriken Asyl i Finland – Avvisning.
Säkerhetsläget har bedömts i samband med att ett negativt beslut har fattats om uppehållstillstånd eller asylansökan. Det beslutet ligger till grund för att personen sänds tillbaka till hemlandet. Säkerhetsläget bedöms i varje skede av beslutsprocessen, hela vägen till förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen.
Den ansvarsmyndighet som fattar beslut om att avlägsna en person ur landet och den domstol som behandlar ärendet ska säkerställa att beslutet är verkställbart med hänsyn till utlänningslagens paragraf om förbud mot tillbakasändning. Alla enskilda fall behandlas alltid individuellt. Beslut fattas utgående från bestämmelsen om förbud mot tillbakasändning som fastställer att ingen får skickas tillbaka till ett område där han eller hon kan bli utsatt för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan behandling som kränker människovärde. Polisen och Gränsbevakningsväsendet är i egenskap av verkställighetsmyndigheter i slutändan skyldiga att se till att man inte bryter mot bestämmelsen om förbud mot tillbakasändning. En finländsk myndighet har dock inte någon stadgad skyldighet, än mindre rättighet, att följa upp en annan stats medborgare utomlands. Om så vore fallet skulle detta kränka individens rättsskydd.
Att avlägsna en person ur landet är kopplat till två typer av beslut: avvisningsbeslut och utvisningsbeslut.
I samband med ett negativt beslut om uppehållstillstånd fattar Migrationsverket även beslut om avvisning. Det är polisen eller Gränsbevakningsväsendet som verkställer ett avvisningsbeslut, det vill säga avlägsnar en person ur landet.
Om personen redan har haft ett uppehållstillstånd i Finland men inte har beviljats fortsatt tillstånd, fattar Migrationsverket beslut om utvisning. En person kan även utvisas om denne har begått brott i Finland. Polisen eller Gränsbevakningsväsendet verkställer utvisningsbeslutet, det vill säga avlägsnar personen ur landet. Mer information finns på Migrationsverkets webbplats.
Medborgare i EU- och EES-länder behöver inget uppehållstillstånd i Finland. När medborgare i andra än ovan nämnda länder vistas i Finland krävs vanligen ett giltigt visum eller uppehållstillstånd. En person som saknar uppehållsrätt ska avlägsna sig ur landet.
Polisen eller gränskontrollmyndigheten ska vidta åtgärder för att neka inresa, avvisa, utvisa eller enligt 149 b § kräva att en utlänning beger sig till en annan medlemsstat i Europeiska unionen, om utlänningen inte uppfyller villkoren för inresa eller vistelse i landet. (Utlänningslagen 151 § 1 mom.). En person som inte har rätt att vistas i landet begår ett brott. Det här påverkar i sin tur negativt på personens eventuella kommande ansökan om uppehållstillstånd.
Mer information och svar finns på Migrationsverkets webbplats.
Utöver myndigheternas egen laglighetskontroll övervakar diskrimineringsombudsmannen avlägsnande av utlänningar ur landet. Diskrimineringsombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet som främjar likabehandling, rapporterar om misstänkt människohandel och ingriper i diskriminering. Diskriminering sker till exempel på grund av ursprung, språk, nationalitet, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, ålder, sexuell läggning, hälsotillstånd, funktionsnedsättning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person.
Ombudsmannen har enligt utlänningslagen till uppgift att i alla skeden övervaka hur avlägsnandet ur landet verkställs.
Ja, 40 § i utlänningslagen: En utlänning får lagligen vistas i landet under den tid ansökan behandlas tills ärendet har avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft eller ett verkställbart beslut har fattats om att utlänningen skall avlägsnas ur landet.
När det gäller att avlägsna personer ur landet prioriteras de som utgör ett hot mot allmän ordning, säkerhet och hälsa och rikets säkerhet.
Det finns främst tre skäl till att returresan avbryts i sista minuten. För det första kan förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen ge ett förbud mot att verkställa beslutet precis före den planerade avgången. I dessa fall kommer polisen givetvis att avbryta de åtgärder som vidtagits för att avlägsna en person ur landet.
En annan anledning är om personen beter sig aggressivt. I samband med tillbakasändningar har flygkaptenen i vissa fall beslutat att personen inte får komma ombord. I en del fall kan även den polis som leder ledsagarpatrullen besluta att avbryta returresan om situationen så kräver. Här handlar det om att ta hänsyn till de andra passagerarnas säkerhet.
Den tredje anledningen är så kallade nya ansökningar i sista minuten, numera vanligen en asylansökan eller ansökan om förbud mot att verkställa beslut. I Finland har ansökningar lämnats in även i det skedet när verkställandet redan pågår men personen ännu befinner sig i Finland. Detta är idag möjligt enligt finsk lagstiftning. I samband med att en person ska avlägsnas ur landet finns i vissa EU-länder en klar bakre gräns då personen i fråga senast ska lämna in en ansökan om förbud mot att verkställa beslut eller en ny asylansökan.
Enligt lagen får ingen avvisas, utvisas eller till följd av nekad inresa sändas tillbaka till ett område där han eller hon kan bli utsatt för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan behandling som kränker människovärdet eller till ett område från vilket han eller hon kan bli sänd till ett sådant område (Utlänningslagen 147 §). Här handlar det om ett så kallat förbud mot tillbakasändning. Det är skäl att komma ihåg att ingen finländsk myndighet har någon stadgad skyldighet, än mindre rättighet, att följa upp en annan stats medborgare utomlands. Om så vore fallet skulle detta kränka individens rättsskydd.
Polisen påminner även om att inte alla biträden agerar på ett ärligt sätt när de företräder asylsökande och personer som ska avlägsnas ur landet. Polisen känner till flera fall där ett biträde har erbjudit sig att hjälpa men helt enkelt lurat personer som ska avlägsnas ur landet.
Enligt lagen vistas papperslösa personer illegalt i landet.
I motsats till personer som lagligt vistas i landet har papperslösa personer inget socialt stödnätverk. Därför är de mer benägna att utsättas för brott, och statistiken visar att det är mer sannolikt att även de själva begår brott. Människohandel är en typ av brott som papperslösa kan bli offer för. De så kallade papperslösa personerna vistas illegalt i Finland och tvingas leva utanför samhällets tjänster och stöd. Det är inte ett värdigt liv för någon. En person har alltid möjlighet att ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd på en finsk ambassad och sedan resa in lagligt i Finland.
Ja. Samtidigt som myndigheterna och diskrimineringsombudsmannen övervakar beslut om att avlägsna personer ur landet ägnar de ändå särskild uppmärksamhet åt ensamkommande barn, barnfamiljer, hälsotillståndet hos dem som skickas tillbaka och att identifiera offer för människohandel. De kan dock enligt lag sändas tillbaka till hemlandet eller avlägsnas ur landet. Det finns skillnader mellan flygbolagen när det gäller flygresor för gravida. Polisen följer flygbolagens regler. Vissa flygbolag kan kräva läkarintyg av gravida.
Om en fällande dom ligger som grund för utvisningen meddelas utlänningen i princip inreseförbud för högst två år (se 151 § 2 mom. i utlänningslagen). Migrationsverket är behörig beslutsfattare i dessa fall. Till en framställning om utvisning bifogas en utredning över alla misstänkta brott (brottsanmälningar) och domar samt ärenden som gått till åtalsprövning i syfte att fastställa inreseförbudets längd och göra en helhetsbedömning i enlighet med 146 § i utlänningslagen.
Om personen som ska utvisas avtjänar sitt fängelsestraff vid tidpunkten för beslutet anges i beslutet att personen i fråga kommer att utvisas efter att ha släppts ut ur fängelset.
Migrationsverket fattar beslut om avvisning och utvisning för personer som gjort sig skyldiga till grova brott alltid när lagen tillåter detta. Flyktingstatus är ett skäl till asyl, det vill säga asylansökan kan inte avslås även om en asylsökande har begått ett grovt brott i Finland. Det här gäller i enlighet med FN:s flyktingkonvention (Genevekonventionen) och Finlands utlänningslag (87 § 2 momentet).
Däremot kan avslag ges på ansökan om uppehållstillstånd när det gäller alternativt eller humanitärt skyddsbehövande som har gjort sig skyldiga till brott. Men en person som har begått ett grovt brott kan dock inte avlägsnas ur landet om denne hotas av dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan omänsklig eller förnedrande behandling i sitt hemland. Det här gäller enligt Finlands grundslag (9 §), utlänningslagen (147 §) och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (3 §).
Om en asylsökande som har begått brott inte uttryckligen har skäl för asyl, det vill säga flyktingstatus, och tryggt kan återvända till sitt hemland, kommer denne att få ett negativt beslut och utvisas. Om kriterierna för asyl uppfylls eller om det inte är möjligt att tryggt återvända till hemlandet, kommer han eller hon att beviljas ett tillfälligt uppehållstillstånd för ett år i taget.
Läs mer på Migrationsverkets webbplats (på Finska) om inverkan av brott på asylprocessen.
Finland har genom internationella avtal åtagit sig att krigsförbrytare som dömts vid Internationella brottmålsdomstolar (ICC, ICTY, SLETI) får avtjäna sitt fängelsestraff i Finland. Efter avtjänat fängelsestraff kan personen i fråga utvisas till hemlandet eller permanent bosättningsland med stöd av utlänningslagen (148 § 2), såvida han eller hon inte har skäl att få uppehållstillstånd. I princip får utlänningen inget inreseförbud såvida denne inte anses äventyra den allmänna ordningen och säkerheten uttryckligen i Finland.
Polisen eller gränskontrollmyndigheten kan meddela inreseförbud i högst två år i samband med beslut om att neka inresa eller utvisa en så kallad tredjelandsmedborgare, det vill säga en person som inte är medborgare i Finland eller något annat EU-land. Om det finns anledning att meddela EU-medborgare inreseförbud, kommer polisen eller Gränsbevakningsväsendet att ge Migrationsverket, som fattar beslut i ärendet, en framställning om att utvisa personen och meddela denne inreseförbud till Finland.
Personer som dömts för brott kan meddelas inreseförbud. Till exempel kan straffbart bruk av narkotika leda till inreseförbud på 1 –2 år.